Detta är ett debattinlägg från Liberalerna.
Vi får allt fler oroande signaler om att många barn i Järfällas skolor regelbundet avstår från att äta skolmaten. Det här är inte bara ett problem för barnens hälsa utan riskerar också att påverka deras skolgång. Trots detta valde kommunens socialdemokratiskt ledda styre nyligen att avslå ett L-förslag om en kartläggning om varför många barn väljer bort skolmaten.
Skolmaten är en viktig del av skoldagen – både som näringskälla och som en möjlighet att lära sig om hälsosamma matvanor. Men när barn inte äter skolmaten riskeras inte bara deras hälsa, utan även deras förmåga att orka med skoldagen och ta till sig undervisningen. För att ta itu med problemet föreslog Liberalerna nyligen en systematisk kartläggning av omfattningen och orsakerna till att allt fler elever i Järfälla inte äter skolmaten. Med enkäter och mätning av åtgången av mat och tallrikar skulle skolorna få en bild av problemets utbredning. Men förslaget röstades ner av det socialdemokratiskt ledda styret.
Vem lyssnar på föräldrarna?
Många föräldrar hör av sig till oss och uttrycker oro över att deras barn inte äter skolmaten. Även personal inom skolan och andra verksamheter bekräftar att detta är en återkommande utmaning. Trots detta väljer det S-ledda styret att avfärda föräldrarnas och barnens synpunkter.
Det är särskilt beklämmande eftersom den kartläggning Liberalerna föreslog hade kunnat genomföras utan större merarbete för personalen. Genom att koppla ihop den med befintliga rutiner för att mäta matsvinn hade vi kunnat få värdefull information om varför barnen inte äter maten och vad som kan göras åt det.
För mycket detaljstyrning
En orsak till varför många elever inte äter kan vara politisk klåfingrighet. Skolornas måltidsverksamhet är hårt detaljstyrd av politikerna. En majoritet av råvarorna ska vara ekologiska vilket är problematiskt då utbudet är begränsat och kostnaderna höga, vilket tvingar måltidspersonalen att välja bort vissa råvaror helt. Dessutom bestäms matsedeln centralt utan möjlighet för personalen ute på skolorna att anpassa den. Matsedeln är också utformad så att eleverna ska introduceras för maträtter och kryddor som många elever inte är vana vid.
Det som däremot inte är reglerat är att maten ska ätas. Vi har föreslagit att målsättningen i första hand ska vara att eleverna äter maten, i andra hand att maten ska vara nyttig och i tredje hand att den ska vara klimatsmart.
Barnens behov måste gå först
Vi tror på mindre detaljstyrning så att måltidspersonalen får möjlighet att göra sitt jobb utan politisk inblandning. Genom att prioritera att maten faktiskt äts så uppnår vi det som är viktigast – att barnen mår bra och klarar av skoldagen.
Ershad Taherifard (L), 2:e vice ordförande Utbildningsnämnden