Järfälla kommuns skulder fortsätter att växa och närmar sig 6 miljarder kronor, vilket orsakar allt högre räntekostnader för kommunen. Kommunens prognos pekar på att skulderna kommer att fortsätta öka i snabb takt de kommande åren.
Den snabba skuldökningen är framförallt orsakad av kommunens stora investeringar i Barkarbystaden. Det handlar om infrastruktur som vägar, vatten och kostnader för tunnelbanan samt samhällsfastigheter som förskolor och skolor.
Kommunens prognoser förutspådde att investeringskostnaderna skulle betalas genom de intäkter kommunen skulle få genom att sälja mark i området. Men intäkterna blev lägre och kostnaderna högre än beräknat. Därmed gick kalkylen inte ihop och som en följd av detta har kommunen tvingats låna pengar för att täcka mellanskillnaden.
Byggandet av Barkarbystaden påbörjades hösten 2012 och till en början blev påverkan på kommunens finanser liten. Byggandet skedde i relativt långsam takt och de dåvarande planerna för staden var en mindre stad med 5000 bostäder. Men 2014 tecknar Järfälla det s.k. tunnelbaneavtalet med staten och regionen i vilket kommunen åtar sig att öka antalet bostäder till 14000.
I samband med detta intensifieras också takten i byggandet och från 2014 och framåt har skulderna ökat i snabb takt, med undantag för 2016 då kommunen sålde av sin aktieportfölj för att kunna dämpa skuldutvecklingen.
Jonathan Björniden, oppositionsråd för Liberalerna, menar att en bidragande orsak till att kalkylerna inte hållit är att kommunen valt att bygga många hyresrätter:
– Socialdemokraterna ville ha en hög andel hyresrätter i den nya staden. Men för att det skulle kunna bli några hyresrätter var man tvungen att rabattera markpriset kraftigt. Det handlar om flera hundra miljoner i uteblivna markintäkter, jämfört med om man sålt mark till bostadsrättsutvecklare istället, som betalar bättre.
Kommunens prognoser pekar på en fortsatt snabb skuldtillväxt, delvis som en följd av fortsatt höga kostnader och låga intäkter i Barkarbystaden.
– Om det här fortsätter kommer Järfälla om några år vara en av Sveriges mest skuldsatta kommuner. Det är inte hållbart. Nu måste utbyggnaden av Barkarbystaden bromsas, säger Jonathan Björniden.
– Kommunen måste också banta ner sin långa och överambitiösa önskelista på byggprojekt som vi inte har råd med. Ett exempel är det nya kommunhuset som beräknas kosta en halv miljard, avslutar Jonathan Björniden.
