Regeringen genomför omfattande reformer i skolan. Med ny läroplan, tidigare stödinsatser och förbättrade villkor för lärarna ska kunskapsresultaten öka.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har presenterat ett omfattande paket av skolreformer med målet att höja kunskapsresultaten och öka studieron i klassrummen.
– Det här är den största reformen av svensk skola på 30 år, säger Simona Mohamsson till Järfällatidningen.
Reformerna omfattar bland annat nya läroplaner, förändrat betygssystem och stärkt stöd till elever. Ambitionen är att fler ska nå målen genom tydligare krav och tidigare insatser.
Även lärarnas roll förändras. Regeringen vill minska administrationen och förbättra arbetsvillkoren för att ge mer tid till undervisning. Samtidigt föreslås åtgärder för ökad trygghet och studiero, som skärpta ordningsregler och större befogenheter för lärare.
Tidiga stödinsatser är en annan central del i regeringens reformpaket. Elever som riskerar att halka efter ska få hjälp tidigt och möjlighet till stödundervisning i mindre grupper.
Regeringen avsätter också flera miljarder kronor extra till skolan, bland annat till elevhälsa och till skolor i utsatta områden.
– Svensk skola har under lång tid haft problem med sjunkande kunskapsresultat och bristande studiero. Det här är ett samlat reformpaket för att återupprätta kunskapsskolan och ge lärarna bättre förutsättningar att göra sitt jobb, säger Simona Mohamsson.
Ershad Taherifard är 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden i Järfälla och välkomnar regeringens besked.
– Det här är mycket bra för Järfällas elever. Idag lämnar nästan en tredjedel av våra elever högstadiet utan godkända betyg. Regeringens satsning kommer att vara avgörande för att vända detta.
– Men för att reformerna ska få effekt måste också kommunen satsa mer pengar på skolan. Idag är vi en av de kommuner i landet som lägger allra minst pengar på skolan.
Några av regeringens skolreformer:
- Nya läroplaner med tydligare kunskapsfokus
Regeringen vill införa nya läroplaner med extra fokus på att stärka faktakunskaper och grundläggande färdigheter som att räkna, skriva och läsa. - Tioårig grundskola från 2028
Grundskolan byggs ut till tio år genom att förskoleklassen blir en del av skolan. Det innebär att eleverna börjar första klass redan vid sex års ålder. - Nytt betygssystem
Ett helt nytt betygssystem föreslås med nationella slutprov som ska fastställa betygen. Målet är att komma åt betygsinflation och göra bedömningen mer rättvis mellan skolor. - Lärarna får mer tid för förberedelser
Lärarnas undervisningstid ska regleras så att de får mer tid för att förbereda lektionerna och arbeta med uppföljning. Reformen ska minska arbetsbelastningen och öka kvaliteten i undervisningen. - Tidigare stödinsatser
Systemet för stödinsatser görs om för att tidigare fånga upp de elever som hamnar efter i undervisningen. Regelbundna kunskapstester ska identifiera elever i behov av stöd och stödet ska ges i mindre undervisningsgrupper. - Trygghet och studiero i klassrummet
Lärare får utökade befogenheter att hantera stökiga situationer, till exempel att visa ut elever från klassrummet. Målet är att skapa lugnare klassrum och bättre arbetsmiljö för både elever och lärare. - Skärpta krav och ökad insyn i friskolor
Regeringen vill införa ökad kontroll och transparens i friskolesektorn, bland annat genom att offentlighetsprincipen ska gälla i större utsträckning. Syftet är att stärka likvärdigheten och förtroendet för hela skolsystemet. Liberalerna vill även fasa ut vinstintresset från friskolorna men i den frågan finns ännu inte enighet bland regeringspartierna.