Inkludering har länge varit ett pedagogiskt ledord i den svenska skolan. Tanken har varit att alla barn, oavsett behov, ska undervisas i storklass eftersom det har ansetts stigmatiserande att särskilja de elever som behöver extra hjälp i mindre undervisningsgrupper.
Det har varit upp till lärarna att anpassa undervisningen till dessa elevers behov, vilket blir en orimlig arbetsbörda när det i de flesta skolklasser finns flera elever med behov av olika sorters anpassningar och extra stöd.
En minst lika viktig anledning till att många skolor anammat idéerna om inkludering är att det är billigt. Mindre undervisningsgrupper kräver högre personaltäthet medan anpassningar i klassrummet är billigt. Priset har istället betalats indirekt med utarbetade och sjukskrivna lärare och med elever som inte klarar kunskapsmålen.
Men nu är det slut på detta. Regeringen sätter ner foten och gör på Liberalernas initiativ om systemet för stöd till elever med behov av extra stöd. Elevernas behov ska inventeras årligen och de elever som behöver det ska få stödundervisning i mindre undervisningsgrupper.
Det är ett välkommet besked – inte minst för Järfällas elever. För tyvärr hör Järfälla till de kommuner där ovanligt många elever inte når kunskapsmålen. 2024 nådde bara 69,4% av eleverna i Järfällas skolor betygsmålen i årskurs 9, vilket är ett av de lägsta resultaten i hela länet.
Att studieresultaten är låga är inte konstigt med tanke på att Järfälla tillhör de kommuner i länet som lägger allra minst pengar på skolan. Lärartätheten är låg och likaså andelen behöriga lärare. Då är det inte förvånande att kunskapsresultaten blir därefter. Därför har Liberalerna i flera år slagits för mer pengar till Järfällas skolor.
Inom kort ska det socialdemokratiska och moderata styret i Järfälla presentera budgeten för nästa år. Blir det den rejäla skolsatsning som Liberalerna vill se? Det kan du läsa mer om i nästa nummer av Järfällatidningen där vi gör en djupgranskning av Järfällas skolor.
Jonathan Björniden (L), Oppositionsråd